WAITING FOR THE BREAKDOWN

saknar ridningen ibland, det var verkligen en rolig tid. massor med skratt, härliga människor, underbara hästar och glädje men också mycket besvikelse förstås när det inte gick som man ville. kommer aldrig glömma lilla arnie, tyckte så mycket om den ponnyskrutten ♥


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0